Det "värsta" med att vara mamma...
Det "värsta" är när han är så ledsen och gnällig, trött etc, att jag blir frustrerad, arg och ledsen och känne ratt jag bara vill ge upp och springa därifrån.
Det är också att jag är så orolig at det ska hända Alexander något.
Den gången han ramlade ner från sängen fick jag panik, jag var ensam hemma med honom den dagen och jag bara grät och tyckte jag var det sämsta mamman i hela världen.
Men det gick ju bra och inget hände ju, han somnade om nästan med en gång och då la jag honom i hans egen säng..
Men jag är ändå så glad att jag är mamma, att jag inte gjorde abort. Jag jag längtar verkligen till sommaren när vi går till stranden och allt sånt. Jag älskar min son!
Vi mammor är ju överbeskyddande så det är väldigt lätt att vi går runt och deppar om barnet har ramlat och slagit sig lite.. men du ska veta att du är en stark person som valt att behålla ditt barn när du var så ung så du kommer nog klara av den här överbeskyddande perioden i ditt liv som mamma också.
jag gjorde en abort för en månad sen, ångrar det nu när jag ser hur bra du har det med alexander fast du är ung..
Gjorde också en abort för två månader sedan, och det gör ont i mig. Men du och Alexander verkar ha det fint.
Är du och Magnus ihop igen?
Hur fick du veta att han var otrogen?
Hur bor du och Alex nu?
Hur blir skolan?
Alex är super söt, min son blir 1 år om 2 veckor:)
Tråkigt nog går tiden dunder fort och min " lilla" bebis ska börja hos dagmamma:( min "lille" är lika stor som en 3-5 åring...!!
Folk brukar fråga mej också vad jag tycker är "värst" och "jobbigast" med att vara just ensam mamma.
När min lilla flicka gjort något underbart.
Som när hon sa sitt första ord, tog sina första steg, skrattade för första gången en natt eller när jag upptäckte hennes första tand.
när jag vände mej om fanns ingen där att dela det med. ingen som skulle känna samma glädje och stolthet som jag.
Ingen kommer någonsin kunna det - inte på samma nivå som mej, hennes mamma.
Men det är ju en jobbig fråga, eller hur?
För egentligen FINNS det ju inget som är "värst" och "jobbigt" med att vara mamma.
Dvs, om man älskar och tar hand om sitt barn.
Då är allt underbart.
Även när de små terroristerna är på dåligt humör ^.^
