Mormor bloggar

En kväll före jul förra året kom min dotter och berättade att hon var gravid. Jag kan villigt erkänna att det blev något av en chock. Så många frågor och så många funderingar över hennes framtid, vår framtid och barnets framtid väcktes. Men Frida var stark i sin övertygelse att behålla barnet. Vi fick helt enkelt acceptera det faktum att Frida gjort sitt val och agera utifrån det.

Fridas pappa tyckte att det var jobbigt till att börja med. Han var så orolig för Frida och hennes framtid. Fridas lillasyster tyckte också att det var jobbigt i början. Hon var orolig för vad folk skulle säga, och också hur det skulle gå för Frida. Jag var orolig för hur omvärlden skulle bemöta min älskade lilla dotter vars mage bara växte och växte. Men det vände när jag gick till min chef - VD:n på mitt jobb - och berättade att jag kanske skulle bli borta mycket framöver pga min tonårsdotters graviditet. Jag grät när jag gick ut därifrån. Inte för att han varit dum, utan för att han var så positiv. Han gratulerade mig och stöttade mig till 100 %  och sa de mest finaste saker till mig. Från och med det berättade jag stolt för alla att jag skulle bli mormor.

Jag behövde inte vara så mycket ledig från jobbet visade det sig. Frida klarade sig bra, och gör det fortfarande. Och det är inte så att jag tagit över mammarollen. Det får jag inte för Frida och det vill jag inte. Jag är inte Alexanders mamma, jag är hans mormor. Numera har Alexander en väldigt stolt morfar som gärna kommer och hälsar på. Och Fridas lillasyster som nu är moster, älskar sitt lilla syskonbarn och passar honom gärna så fort hon får en chans.

Under Fridas graviditet tog jag beslutet att lämna relationen med Fridas pappa. Det hade inget med Frida och hennes graviditet att göra. Vet att det finns de som trott det, men så var det inte. Anledningen var att vår relationen varit knagglig ett bra tag och att det var dags helt enkelt. Beslutet att lämna Fridas pappa var ett beslut som jag fattade innan jag ens visste att Frida var gravid. Nu har Fridas pappa skaffat sig en ny flickvän. Igår fick Alexander present från morfars nya flickväns mamma. Hon hade stickat en jättegullig kofta till Alexander.

Runt Frida har det hela tiden funnits, och finns fortfarande, människor som hjälper och stöttar och finns till hands när det behövs. Jag tror att det underlättar inte bara för en ung mamma, utan för alla nyblivna mammor. Både Fridas närmaste och Alexanders pappas närmaste finns till hands när det behövs. 

Frida och Alexander bor hos mig och Alexanders pappa är här flera gånger i veckan. Frida ska bo kvar hos mig tills hon är 18 år, minst. Det har Fridas pappa och jag bestämt. För även om Frida är en mamma med allt vad det innebär, så är hon också fortfarande en tonåring med allt vad det innebär.

Jag är oerhört stolt över min dotter. Hon är stark, vacker och en riktigt bra mamma. Jag känner ingen oro inför hennes framtid eller hur hon och Alexanders pappa ska klara sig. De har varandra, de har en underbar son och de har stöd från alla håll och kanter. 
 


Kommentarer
Postat av: The father

Bra skrivet, svärmor!



Alexander ser dock vettskrämd ut :O

2010-08-30 @ 20:30:23
Postat av: Susanne

När sociala tittar på ett barns situation tittar dom bland annat på något som heter familje nätverk, alltså hur många släktingar har barnet runt sig som bryr sig om barnet. I Alexanders fall så finns det en massa släktingar i varierande ålder som bryr sig om honom och hans föräldrar. Det finns kärlek och stöd i överflöd och jag hyser inga farhågor gällande Alexanders framtid. Frida är som jag har sagt tidigare en fantastisk mamma, väldigt lyhörd för Alexanders behov och väldigt trygg och lugn i hans närhet. Vad gäller Alexanders pappa så tar han sig alltmer och det är en glädje att se den kärlek han visar för Alexander och Frida.

2010-08-30 @ 20:35:12
Postat av: Frida

Vilken fantastisk berättelse. Grät när jag läste den. Och du Frida du skall vara stolt över din son!!;)

Kram

2010-08-30 @ 21:31:23
Postat av: Eva

frida du e så mogen för din ålder hoppas allt kommer gå bra med barnet o eran framtid mvh eva

2010-08-30 @ 22:50:42
Postat av: Anonym

sjukt bra skrivet!

2010-08-31 @ 18:16:54
Postat av: Anonym

Du måste vara oerhört stolt över din mamma! Så fiint skrivet!

2011-03-14 @ 12:04:10

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0