Behöver skriva av mig lite..

Jag känner att jag verkligen behöver skriva av lite känslor som jag har just nu. Även om jag inte kan skriva om allt eftersom det inte är speciellt privat eller hemligt att skriva direkt på internet..

Jag känner mig jätte hemsk nu.. Jag ska försöka vara så ärlig jag kan utan att vara för ärlig. Om ni förstår?

Jag saknar det jag hade för ca 9 månader sen. Jag saknar friheten, alla vänner och att festa. Det gör jag. Grattis alla vuxna. Ni hade rätt. Jag saknar nu och jag mår inte speciellt bra av det heller. Är ni nöjda nu när jag erkänner. Jag hade kanske inte en anning om vad det innebar att bli mamma. Men det gör jag nu. Och det skrämmer mig. Att sitta inne i flera månader kanske och tappa kontakt med vänner. Och att inte ha möjligheten att festa och ha roligt med kompisar. Jag ångrar inte att jag inte gjorde abort. Det hade jag inte klarat. Men jag önskar faktiskt lite ibland att jag inte blev gravid. Jag önskar jag visste om att det skulle bli såhär för ett år sedan. Då skulle jag kunnat förhindra det. Men, men. Nu är det här mitt liv så jag får bita ihop och köra på.

Samtidigt som jag saknar det som va så vill jag ju faktiskt ha det här barnet. Jag älskar skitungen som knappt låter mig sova längre... Och jag ska göra mitt bästa.
en 15 årig tjej kan klara av att bli en bra mamma lika mycket som en 25 åring. Men det är inget jag rekomenderar för någon som har levt det senaste året lite hum.. ''galet'' kanske man ska säga...
Tro mig. Du kommer sakna det.

Kommentarer
Postat av: Carina

Frida



Det spelar ingen roll om man är 25 eller 15. Det går aldrig att föreställa sig i förväg hur det kommer att bli att vara gravid och ännu mindre att få ett barn.



Just nu tar den delen av livet som innebär festande och party en paus, men du får nånting annat istället. Du kommer att få uppleva fantastiska saker och känna kärlek större än någon annan du nånsin upplevt.



Och vi finns med dig hela tiden: pappa, jag, Johanna, Magnus och hans familj och alla dina andra släktingar och vänner.



Kram

Mamma

2010-07-17 @ 12:44:33
Postat av: Lénie

Så fort den lille/lilla är ute så kommer du känna en stor kärlek, visst osäker och oerfaren, men du klarar det! Jag är 42 år och har tre döttrar på 20,16 och 14. Jag var ändå 22 år när jag fick min äldsta dotter! Jag ser att du har familjen som stöd. De är jätteviktiga för dig nu och tänk på att de första åren med ditt barn är så viktiga. Jag jobbar som lärare och ser så mkt barn som har en jobbig uppväxt. Ta vara på din bebis och se till att du umgås med kompisar och hänger med ut, men att du har trygghet för ditt barn ändå. Ska du träffa kompisarna under dagen kan ju din bebis föja med. Bara man ser till att rutiner ändå följs med mat och sova och liknande, men allt sånt har man ju med sig i början. Många bebisar sover hur bra som helst i vagnen och så. Det kommer att ordna sig jättebra för dig. Du kommer känna dig lyckligt lottad när du blivit lite varm i kläderna. Lycka till!

2010-07-20 @ 15:11:54
Postat av: Susanne

Älskade gumman!

Du kan festa resten av livet men det underliga är att när man har barn så är det inte riktigt lika kul längre, så man saknar det inte så mycket.Dessutom ställer vi gärna upp som barnvakt när du vill ut och fika/festa med kompisar.

-Kram-

2010-07-21 @ 11:24:32

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0